Garbatella

Jag hade tänkt att lägga upp mer bilder och skriva om Elba idag. Men då jag nyss kom hem från en lååång och svettig tur till Garbatella så blir det Garbatella foton i dag och Elba blir en annan dag.

Möttes upp med mina kompisar vid Portaportese (söndags marknaden) och de som goda italienskor (eller ena är serb) så som goda sydeuropéer så kom de ca 1, 5 timme för sent och jag fick gå och kolla på marknaden själv, vilket så klart resulterade i lite onödiga inköp.

(jag har efter alla år här INTE lärt mig att man aldrig ska lita på italienarnas: "sisi sto arrivando".. detta betyder som oftast att de ska ringa mamma, gå på toa och klä på sig/sminka sig först, vilket betyder att jag som god punktlig och stressad svenska får vänta.

Efter Portaportese och en livlig diskussion om punktlighet så gick vi en sväng till Testaccio och kollade in piazza del Testaccio vilket var måttligt intressant på dagen.

Husfasaden har inget med något att göra.. Ville bara visa parabol och antennsladdarnas invasion av husfasader i denna stad.. Fattar inte att de får ha det så där, verkar både farligt och det är fult!

Efter att ha letat efter mat, hittat ett sunkigt pizza hak och fått i oss något i magen så gick vi vidare till Garbatella.

Garbatella är mysigt, fint och rätt speciellt för att vara Rom. Som jag tidigare nämnt så byggdes det under -20 talet (så jag tyckte det hade en hel del drag gemensamt med -20 tals husen man hittar i t.ex Stockholm) och var tänkt att vara ett område för arbetare till en hamn som man skulle bygga vid "il Gasometro" (en stålkonstruktion som skulle innehålla gas antar jag av namnet, se bild nedan).

När landet togs över av Mussolini och fascisterna så flyttades alla fattiga ut till Garbatella då man inte ville att de skulle synas inne i stan då man fick olika stadsbesök, och Garbatella förvandlades till ett område var fattiga och hemlösa fick boende. Området var ett av Roms farligaste under -70 talet då många kriminella tydligen bodde här, men då man under senare år börjat spela in lite filmer och tv serier här så har området fått en skjuts och blivit ansett område igen.

ett offentligt badhus då man inte alltid hade bad i lägenheten Via delle sette chiese

il gasometro
ett "albergo"(hotell) som man byggt för de allra fattigaste, det var rum på ca 20 kvm för hela familjer. Hotellet styrdes med järnhand av nunnor och det fanns en gemensam matsal, i ett av husen ska det finnas en restaurang i en av de gamla matsalarna.
vilopaus

Palladium, Roms första bio