Hade i alla fall en diskussion om detta i dag igen med en kompis från samma region som italienaren, och hon hävdade helt bestämt att det är så man uppfostrar barn..Hon har själv inga barn ännu men själv, var orubblig i detta och tyckte att jag har fe i att om man kan slå barn så kan jag t.ex. slå henne som min kollega och vän om hon inte lärt sig det hon skulle lära sig..!?
Själv såg jag (och här vill jag understryka att detta var ett fall och inget jag ser vardagligt.. jag känner även de italienare som sagt att de aldrig skulle slå sina barn, varken i uppfostringssyfte eller annars..Så ingen kam ska dras över detta land och folk i detta inlägg) en mamma på tåget med tre små barn i olika åldrar. Den minsta var säkert under ett år och satt på bordet mellan mamman, mormorn och sina två något äldre syskon. Eftersom kidsen var små och säkert rätt uttråkade på tåget så hetsade de upp varandra och leken blev mer och mer våldsam. Av någon anledning så blev mamman rätt irriterad på den minsta och börjar ta tag i henne rätt hård hänt för att få henne att lugna ner sig, vilket efter ett tag resulterar i att dottern faller på sidan och blir liggandes med huvudet på sidan mot bordet, varpå mamman smäller handflatan rakt på huvudet på dottern!
Eftersom jag ser detta och mamman ser att jag sett, så tittar hon på mig som att hon väntade på att svara tillbaks om jag skulle sagt nått.
Då detta händer få dagar efter nyheten om italienaren i Stockholm så sa jag inget då jag undrade i mitt stilla sinne om detta kunde räknas som "en vanlig" uppfostrings smäll eller om det var min svenska själ som tyckte att den där smällen ungen fick var totalt onödig och om jag skulle börja tänka på barnmisshandel eller nått liknande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar